Tekniskt meckel.

Jag har just upptäckt att min kamera inte kan kommunicera med min lapptopp. Det gör ingenting egentligen, jag kan använda telefonkameran till bilder till bloggen på resan. MEN, det gjorde att jag ville gå igenom mina tekniska apparater innan resan och det värsta var nog att det var svårigheter att administrera bloggen med lapptoppen. Nu är det fixat efter åtskilliga byten av lösenord som gör att jag kan sitta med lapptoppen och skriva det här på lapptoppen och greja med bilder. YES!

Sedan tog jag fram alla laddare och laddade upp grejerna innan resan. Det viktiga är egentligen att få med sig alla laddare, för det går bra att ladda sina apparater på tågen, nu för tiden.

Sen kommer jag att göra en bedömning vad jag tar med mig och inte. Det blir rätt tungt att ta med sig allt och det ska ju också få plats tillsammans med allt annat i väskan…

Mat och ett väldigt roligt telefonsamtal

Nu har det blivit väldigt mycket matlagning den sista tiden, men jag reser snart i väg och vill använda det som finns i kyl, frys och skafferiet innan jag åker. Så jag lagar på…

Jag tänker på att det här med bönorna började med att jag läste Lars-Erik Litfeldt & Parik Olssons bok: ”Låt bönor förändra ditt liv”

Jag slukade boken. Så intressant!

Och så småningom blev det en god middag. men denna gången gjorde jag alla grönsaker först. Bönorna kommer att blandas ner i morgon när allt är klart. Men jag tjuvstartade i dag med alla grönsaker och kokt lax. Mums!

2017-08-14 03.28.12

Så blev klockan halv ett och jag ringde upp Ida på Thelins förlag. De har just startat upp ett dotterförlag till deras läromedelsförlag med romaner och livshistorier och samtalet var så himla inspirerande. Vi pratade om allt mellan korrekturläsning och marknadsföring och logotyper och slogans 🙂 Hon är så duktig, denna unga tjej och så intressant och rolig att tala med. De kommer att ge ut min reseskildring och jag ser fram till detta, samtidigt som det ska bli kul att följa detta nystartade förlag. Jag lägger med en länk till FB-sidan. 

Suddig bakgrund

Några väninnor har jag kvar utanför Vänersborg, sen den tiden jag inte bodde här. En av dem är Marie. Hon är en riktigt ”gammal” väninna. Vi har bott i hop i olika perioder i olika städer. Hon har sina släktingar i Bengtsfors, men bor i Stockholm. För några dagar sedan var hon på besök i samband med att hon åkte från Bengtsfors. Hon är en konstnärlig tjej. Musikalisk, framför allt men har oxå en blick för bilder. Vi tog en promenad längs Vänern och fotade bilder ”med suddig bakgrund”

Nu när jag har fått igång den gamla kameran så kan man ta så om man vill.

Gillar mystiken 🙂

Kul när man delar intressen så där.

 

 

 

Den gröna varianten

Då var det dags att göra en bönröra igen och den här gången kommer det att bli en grön variant. Det beror alltid på vad jag har hemma, det där.

Huvudgrönsaken blir Brockoli. Men jag börjar med några små ingredienser som ska stekas allra först: Ingefära, Vitlök och en Palsternacka.

Jag har ingen lök hemma och det behövs smaker som bryter av den kraftiga tomatsmaken, så Palsternacka blir bra till detta.

Efter att dessa vita små bitar har stekts i olja häller man på (i det här fallet) pressade tomater och vatten och sedan går brockolin i…

Låt det koka ett tag med tänk på att det blir godast om grönsakerna är lite al Dente. Vid det här laget är jag orolig för att jag inte hade lök hemma. Det känns som om smaken kommer att bli lite platt.  Men så hittar jag några kantareller i kylskåpet…

Till kantareller hör smör! Stek dem i lite olja ( i en egen liten stekpanna!) och lägg på smöret mot slutet för smakens skull.

o.k. Efter att Kantarellerna har hamnat i röran är det några få ting till som ska med: HP-sås, rödvinsvinäger, buljongtärningar, oliver, Gurkmeja och liiiiite citron.

Ha, ha, vilken suddig bild, men har bara den på mina hackade och frysta grönkåls-blad.

I stället för bönor denna gång blir det kokta ”Haricots verts” och de läggs i sist. Jag tog dem frysta och kokade upp i en kastrull. Inte mer än kokade upp! Sedan slog jag av vattnet. Den här rätten ska ha haricots verts som är extremt al Dente. Man lägger i dem sist och när de är i så ställer man ganska snabbt av hela röran från plattan och låter dem svalna. OBS! Om man tar färska haricots verts så ska det vara längre koktid. Men på frysta grönsaker kan man med fördel köra denna snabb-kok-variant eftersom det ska bli matlådor som ska värmas upp innan måltid och då behåller maten sin spänst) Och som jag har sagt så många gånger förut: Den här röran kan serveras till i stort sett all mat. Bon apetit!

 

 

Detaljer

Det känns väldigt bra att ha fått i gång min gamla kamera. Det var bara objektivet som krånglade och nu funkar den med ett nytt objektiv. Får ju prova att fånga lite detaljer i trädgården med min ”nya” zoom.

Det här trädet har vi i trädgården för att locka till oss fjärilar. varje år, så här dags så dyker det upp alla möjliga fjärilar runt oss. Här en nässelfjäril (om jag inte tar fel)

Vår vinranka börjar komma sig.

Så även tomaterna…

Fint är det så här års.

Mobilsupport grannar emellan 🙂

 

Uträndheten

Ibland är det extra gott att komma hem ifrån jobbet. Inte för att det var speciellt jobbigt i dag, men bara för att det är så gott att bara vara hemma…

Jag tänker på utbrändheten. All den tid som har gått sedan den första gången jag gick hem från jobbet och blev sjukskriven. Just den gången var den värsta för jag förstod ingenting. Jag skulle gå ner i klassrummet och hämta några elevmappar, när plötsligt inte benen bar mig längre. Och alla andra otäcka symtom som hörde ihop med det akuta stadiet. (Har skrivit om det tidigare)

Sedan kom jag tillbaks några gånger och försökte både ensam och en period när vi var två i klassrummet.  Just när vi var två lärare gjorde eleverna helt underbara bilder. Men det finns ju inte resurser till en sådan lyx. Oj, vad jag kämpade på för att komma tillbaks till det jag betraktade som mitt drömyrke: Bildlärare. Den näst sista gången det tog stopp så visste jag i alla fall vad jag skulle göra. Jag skickade iväg en elev att hämta syrran på skolan och en annan elev fick hämta en ersättare från arbetslaget, sedan stämde jag av med sjuksyrran och åkte hem. Den sista gången jag kom tillbaks så fick jag arbeta med att dekorera skolan med fina bilder och en vikarie tog hand om eleverna, och vi samarbetade sedan om betygen.

Det känns som det är väldigt länge sedan. Lång tid har gått av arbetslöshet varvat med olika praktikjobb. Nu är utbrändheten på ett annat sätt. De akuta symtomen finns inte kvar, men allt för många intryck gör mig trött och det surrar i huvudet så fort det är lite stimmigt eller om jag blir stressad. Det är millioner gånger lindrigare än i början, ändå finns det kvar som en underström hela tiden. Jag tror att det är därför som jag tycker så mycket om att komma hem till lägenheten för där kan jag bara vara, vila och koppla av. Förresten solar jag lite på gården innan jag går upp… mmmm.

Men till hösten ska jag in i en annan fas. Då ska jag förverkliga drömmen om att skriva på heltid, starta ett företag och komma igång med olika projekt. Blir glad bara jag tänker på det. Jag vet redan (jag har ju skrivit ett tag) att det inte tröttar ut mig på samma sätt som att arbeta vanligt, just för att jag kan göra det hemma och i min egen takt.

Jag ser så himla mycket fram till det 🙂

För att nu inte ens nämna hur mycket jag ser fram till att åka på semester till franska sydkusten, innan jag sätter igång.